julestressen hos mig...

Hej, i denna stressiga juletid, så valde jag att skriva av mig lite här...

Jag har inte köpt alla julklappar ännu, - maten köpte vi igår. men visst var det stressigt och vi fick mathandlingen gjord p.g.a att Morgan (farfarn) kom och passade Lova...

Det snöade så igår att vi inte vågade ta med lillan i bilen och niklas fick ploga hela dagen, natten tills idag och kommer att få ploga hela dagen och kvällen idag.

jag behöver storstäda och göra julmysigt... och jag har såååååååååå mycket i skolan nu, jösses när ska jag hinna med allt som jag vill ha klart, visst är det inte det matrella som räknas på jul, men det är heller inte mysigt att vara stressad och inte känna att man är nöjd.

jag tänker vara nöjd, så nu ska det pluggas människan socialt och kulturellt, sen städa och hämta lova, fika med en vännina och köpa julklappar i stan. Sen hem och äta kvällsmat och lägga Lova och fortsätta plugga. imorgon plugga och plugga och på onsdag, torsdag fredag ska jag inte öppna en enda skolbok för jag ska inte stressa, sen ska jag ta nya tag och det käns som en bra och överenskommlig planering =)

// Therese

GOD JUL <3

funderare och kreaktivitet idag...

Nu var det en sånn dag som jag måste fundera på livet, meningen men julen och med alla andra högtider i Sverige iaf.
Jag funderade på vad som är viktigt för mig, och på vad som verkar vara viktigt för andra runtomkring mig.
Då först talar vi nu om julklapparna, är dom så viktiga?
för barnen är dom A och O, men om inte pappa är med och öppnar, är dom lika viktiga för barnet då,? eller är det viktigaste att vi har det mysigt tillsammans, om min dotter skulle kunna tala om detta så vet jag att hon skull esvara att bara vi är tillsammans.

Jag vet att de normer jag och min familj lever efter passar mig precis. men om jag ibland tänker efter på vad gör jag nu, står jag och tittar på saker vi inte har råd att köpa, och det ska jag köpa till den och den, för dom vill ha det, eller dom behlver det, - nej nej, det är inte därför det är jul....

Men många har nog så dåligt samvete att de bor långt ifrån varandra eller inte tar sig tid för varandra och liknande.

Vilket slit, kan man inte må gott året om, och ge varandra en fin present som vi ses och tar oss tid för varanra.

Jag vill ha Julefrid och tänker ge alla julklappar, men jag tänker framföra mitt budskap, lycka är glädje och glädje är du....vi tillsammans, skratt och gemenskapen....



GOD JUL om jag inte skriver innan julafton.


--------------------------------
meningen med livet, det var en fråga de tog upp på nyhetsmorgon idag 17/12 -09 TV4
Jag funderar inte länge på den frågan, Det är för mig att uppleva lycka... känna glädje, ge varann glädje och värme, kan man det och kan man ta emot så vet man meningen med livet..... enligt mig =)

Men svaret finns inte "skrivet" - utan det är lite upp till var och en, men om man titta på ex. pensionen vid 65 år, och genomsnitts livslängden ca 81 år, så kan vi förstå att man inte har en evighet på sig att leva !!! - Så lev det liv du vill, tänk dig för det varar ej för evigt, men var lycklig medan du levet.


/Therese

kille eller tjej spelar det roll, ja för en som är född i fel kropp kanske det gör det.

Född i fel kropp, att kroppen vill tillexempel. bli kvinna och i huvudet är kvinnan en man. Inte homsexuell utan född i fel kropp..

En ung tjej talar ut i tv 4 idag i programmet efter tio. (23 november -2009 kl 10 10 )
Kim är pojke men född i en tjej kropp och han är enäggstvilling, syster.

Funderingar sätter ju såklart igång i huvudet på mig, undrar på hur det kan gå till, att det händer, för det finns många fall i lilla Sverige, i Världen och jag tycker att det ska accepteras mer än vad det gör, man bör inte mobbas överhuvetaget, men varför reta någon som är normal men född med ett för den fel kön.... Jag tycker att alla kan sätta sig ner och fundera över, det kan inte vara lätt att känna. och att de som vågar tala om det och erkänna för sig själva och andra är starka och unika!

Mobbning är äckligt!

Fundering: Är de som är transexuella födda i fel kropp men de står ut med det och kan lixom leva i en kvinnas (utklädda i kvinnokläder) och som man ibland.

Har det alltid funnits? Starka människor finns, unika människor finns, så det tror jag....


/Therese

underar om det var många ute i Sverige som grät idag

Idag började min dag kl 06 00 =)
alltid härligt att komma upp i tid, eller hur?

Idag gick jag med Lova till Dagis, kl 09 00, men innan vi kom ut till vagnen så hade hon hunnit hitta förra julens kvarglömda (oöppnade) anjovisburk, och öppnat den.. Ja ja kan inte förklara känslan av att ta hand om denna smörja och stankt, uchhh va äkligt det var...

Tur att hon inte lucktar så nu, och dagis tyckte det var en rolig berättelse på morgonen....

Jag tittade på Maulo iefter tio idag ja, undrar om jag inte var ensam om att gråta, jag gråt tigerfloder, och kännde en känsla av att vilja förändra och förverkliga min dröm, (Jag, vill att du kommer tillbaka nu, min snäcka, vi vill ha tillbaka dig utan droger nuuuuu....) - personen det handlar om är hemlig, och berättelsen för mig också. men det jag fick se och höra ur Maoulos program i efter tio idag (fredag den 13/11 -2009) det träffade i stenen, i halsgropen, hjärtat och tankarna far hit och dit, en känsla av förvirring och jag (vi ) är inte ensamna......


Det var Filippa (en ung kvinna) hennes mor och syster (i publiken) och en kille (som är känd, minns nu ej killens namn) men historian som Filippas mamma och Filippa berättar, ja helt otroligt, bra gjort av dem, utelämmnade kan man tycka, men oj va bra och starkt gjort! De gjorde mig glad och ledsen. glad för att man fick hopp om att det kan bli så himmla bra.



/Therese

mitt glada liv skall jag smitta av mig till andra i behov.

en kopp kaffe, kollegeblock och bläckpennan i högsta hugg, det är terapi för min smak det, och långa samtal men mamma och Niklas förståss.

Jag mår bra i mig själv, jag kan tänka mig in i hur det är att inte göra det, och att det är svårt att göra förändring i sitt liv om det behövs, om man inte tar tag i sitt liv själv.

Jag har en värninna som mår så dåligt, hon dricker cocacola, kaffe och röker sig igenom livets tuffa dagar (som hon själv anser sig ha). Att hon har det jobbigt det kan alla se, flera barn och är inte alls gamal, inget arbete men en god utbildning, är gift men anser sig inte ha ett lyckligt förhållande. - tråkigt att ta tag i det livet, men annars växer problemen och blir större, svårare, fler blandas in osv. arnen och mannen har även de sina problem.

problem har vi väll alla, men olika gradersproblem.
hon kommer till mig, är trött och pustar ut, - jag är så trött, trött, nej jag orkar inte får hon fram till ett av barnen som vill ha hennes uppm'rksamhet.
- nä rjag försöker tala henne till rätta, kan hon få tårar i ögonen och sen pustar hon ut och säger . jag orkar inte.

jag vet inte vad man ska göra åt situationen men jag vet iallafall att jag är lycklig och försöker smitta av min glädje och energi till henne, jag säger vad jag tycker och försöker hjälpa henne genom att hon kan få tala ut. men frågan är egentligen, vad ska man göra, hon kanske inte orkar längre snart. + att hon är så överviktig. jag tog med henne på vattengympa en termin, men hon hade oftast bortförklarningar till att slippa följa med.


/Therese

resultatet av min besvikelse

Jag är fortfarande besviken på att det hände mig, och om det hände fler elever. Jag anser att någon av de som håller i APU och utbildningen, någonstands har det blivit fel, slarvfel, alla är vi männsikor och kan göra fel, men man skall inte skylla ifrån sig, alla har gjort det tycker jag nog, ingen har tagit på sig att det blev fel, känns för mig som om att man inte behandlas respektfullt, alla människor har lika värde, och man borde rätta till fel/problem på en enda gång så inte det blir ett större problem. - slarv som gjorde mig ledsen. Jag är inte en sån tjej som är arg en längre tid, jag minns detta, men jag lägger det bakom mig. och ser framåt, hoppas att detta som hänt mig, inte händer fler, för nu kanske "de" håller mera ordning och kontakt med varandra.

Jag vet inte om jag agerade fullt rätt, men jag ringde enhetshefen och talade om hur det kändes för mig att behandlas så här. och att sitta hemma som elev och inte kontaktas om APU schemat och vem som skulle vara min handledare osv. att jag tycker det skulle ta tags i nu, och det gjorde hon på stört!

Det är lite pinsamt, jag hade inget schema att ge Lovas dagis, och de frågade mig för 3 veckor sen, jag svarade att det kommer nog snart, varje gång och det blir så fånigt pinsamt, ska jag nu gå till dem och säga det, Jag har fått mitt schema nu (två arbetsdagar för dem kvar) !! Jag ska förklara för dme men det känns lite pinsamt. (och så gott som jag talar om min utbildning och joberfarenheter)


Vem som än gjort fel, så var det nog inte med flit, det är jag medvetenom, men det var inte så ansvarsfullt kanske!


/Therese

arg

Arg och ledsen.
ledsen över att jag inte vet vad jag ska göra, ska jag bli arg, får jag vara arg, vad ska jag göra åt att jag känner mig så tappad.

Jag känner inte att jag behanldas med respekt, och så går jag en sådan utbildning, sprider gott rykte om utbildningen och skolan, lärarna och så behandlas man så här, uhhh va jobigt det känns.

Jag vet inte vart jag ska vända mig, alla lån jag nu har, och allt kul jag tycket om denna utbildningen och ser en framtid i denna. och så stätts denna käppen i hjuet.... AJ!!!!

Jag är heskt ledsen verkligen, vart ska detta sluta, ska "de" få trampa på mej eller reser jag mig nu och säger ifrån.


/ Therese

halloween /allahelogona

Spöknatt, kusligt, bus eller godis.
När jag var liten handlade Halloween/ allhelgona helgen om just det, spöknatt, kusligt, bus eller godis.
Nu när jag är vuxen och förälder så funderar jag på vad jag ska förmedla om denna helgen, ska jag ta mitt barn till kyrkogården, kyrkan eller ska jag inte det?
Ska jag gröpa ur en pumpa och pynta med den (som en hemsk figur)klä ut oss och äta lustig mat, osv.
Jag och Niklas valde att göra vå egen sak av helgen, vi bjöd in min mamma och Niklas pappa och hans fästmö till en ljuvlig middag hemma hos oss. Vi gjorde två pumpor, en ute och en till bordsdekoration, vi hade en trevlig fredagskväll, då vi tände ljus för våra döda och talade om dem och givetvis tänkte vi då på dem, och När Lova blir större och frågar så kommer vi berätta vad vi vet om halloween / allhelgona.
Vi kommer växa med henne.
Lördag – då var Niklas kok och bjöd på röd spöke spaghetti och grön bacon spök sås, lila spökmjölk. Lova åt som aldrig förr, och jag var skeptisk, visste inte om jag verkligen skulle få i mig denna måltid, (skulle den bli min sista ?)
- Jag gjorde ett försök och ja det var supergott, (när man blundar)
Man äter med ögat, och när man är barn är det kul och spännande med avvikelser i maten , den ser inte ut som vanligt men mamma och pappa äter, jag prövar (hihi va kul) – jag tror det kan vara en metod att ta till om barnen inte äter, spexa till den.
/Therese

Läser för fullt.

Jag läser och skriver för fullt och ville nu stanna upp och titta på min lilla solstråle (på kort - för hon är nu på dagis)

Hon är det finaste jag har, och ortoligt glad och söt tjej =)

/ Therese

Terapi

Terapi och stödsamtal !
-ja om du har hemligheter som du bara måste få ur huvudet, inte kan tala med någon om det, för det är förbjudet eller du kanske tror att det är förbjudet.
-i huvudet på en person (alla kanske tillomed) så finns massor at tankar, frågor och fantasier. om en person inte kan hantera sina känslor eller aggresivitet eller inte hinner med något annat än att tänka ut saker under en dag. Va jobbigt för denne innombords, det är så bra att det finns terapi och stödsamtal, med tystnadsplikt och att folk inte är rädda för att be om hjälp, svälja stoltheten och tala ut, med lite hjälp möjligtvis, att gräva i djupet av tankarna och problemen.


Jag tror på Terapi, det har hjälpt mig, Jag var så dålig i mig själv, att jag inte visste om jag var samma Therese som innan allt hände, men tack vare min underbara mamma, vänner och min terapeut så lyckades jag komma på fötter igen och mår bättre och bättre. Men det var tufft, och jag tvivlade många gånger på om det verkligen var värt det.

En av anledningarna till varför jag var så dålig, var för att jag förlorat min närmaste vän efter en svår sjukdom och han överlevde den inte alltså. det gjorde mig så ont och jag kunde inte se annat än sorg, och det var ett hål i mitt hjärta, jag vet att det inte är läkt eller att det någonsin kommer läka helt, men jag vet att det finns mer kärlek att få, och min vän är alltid med mig, Alltid!
Nu tvivlar jag inte längre, jag har en underbar familj att leva för och vi kämpar på ihop och vi älskar varann och livet... vi lever i nuet och blickar framåt.

/Therese

En härlig dag

mysmorgon med Lova, vi kom sent till dagis, men det gör inget för vi hade det så mysigt, grötfrukost och Lova ville matas, sitta i mammas knä och titta på disney kanalen...

pluggat för fullt här hemma efter en promenad i höst vädret. =)

nu är jag klar för idag, och ikväll ska jag och min käresta pt mig gå Bio =)

Tack för att du finns mamma, utan dig hade inte jag funnits och utan dig som fött mig, hade jag aldrig fått föda denna underbara lilla Lova, och tack till Niklas mor, för att du fött denna underbara man, Lovas pappa. =D¨
Ett stort tack till livet. Lova är mitt liv <3

/Therese

en onsdag morgon

En onsdags morgon hos mig, Lova väcker mamma och pappa - vill neeeee ( ska vi ta och gå upp nu eller, hihih)
upp och hoppa och fixa frukost och ny löja till Lova, Niklas hoppar in i duschen och jag laddar bryggaren....

Lova äter det sista själv, tror att det är bra för barn att få känna på att äta själv, lära sig...

-------------------------------------

Lova tittar på Disney barn program nu, och det gör hon varje morgon..
Hon får titta på alla de programmen på den kanalen, annars så tycker inte jag om de andra kanalernas alla program, vissa innehåller våld och ännumer våld, de vill inte jag lära min dotter....

-------------------------------------

Jag älskar min underbara familj

/ Therese

Leva

Ta hand om livet.
Jag vet att det jag har kan vara svårt att få.
Det jag har är inte gratis, det kostar på att ha det bra, då menar jag känslor,
vi kan bråka men blir alltid sams, vi älskar varandra och där också varandras fel och brister är inte något vi skulle sluta att älska varandra för. Livet är ingen dans på rosor riktigt, men mitt är aldrelles underbart, min lilla familj, i vår stad och vi lever i nuet.
min mamma ringde mig igår och sa det att - om du har en fot i det förflutna och en i framtiden så missar du nuet... - det är inte vad jag vill missa iaf... men ett mycket tänkvärt citat.....

Var rädd om det du har om du känner dig nöjd.
Jag är super glad och jag vill leva i nuet... alltid och när jag blir gammal vill jag ha fina minnen att blicka tillbaka mot. =)


underbart

/Therese

recept- skulle man kunna säga

recept på god vänskap- skulle jag vilja beskriva de goa råden till att vara en riktig vän.
var dig själv,- alltid
tala sanning, - om du vill följa receptet
spela inte som om du inte redan vet,
var en god lyssnare,
le, - med hela kroppen.
ömsesigtig ge och ta,

kom ihåg att en vän kostar inte pengar, men ärlighet och ömsesidig kärlek.

vänskap är lite magi, kan inte köpas, (om ej en hund tillexempell, den kan du förståss behöva köpa först). och personkemin skall överensstämma. ha lite nytta av varann är också viktigt... bra egenskaper !

Att tala ut

Det är så himla viktigt att man som barn, förälder, mormor, kärlek och som vän, att man talar ut med varandra.
ett litet problem eller fundering kan bli så stor om den låtes växa...
Jag och min underbara familj mamma, festman och nära vänner, vi talar ut med varandra då och då. det är välbehövligt många gånger. det kan vara procis vad som helst som den ena eller den andra har på hjärtat.. att man talar ut och lixom "tömmer" sig på dålig energi för att kunna "tanka" på ny go fin energi. och jag vill bara umgås med människor och djur som ger mig glädje och go energi. men visst kan man ibland inte undvika de för en dåliga energier och då är familjepraten super... lyssna till varandra och lätta ditt hjärta.
familjestunder som lättar sitt hjärta, är något av det bästa och kan inte köpas för pengar (känslan iaf )


Ha de gott, nu ska jag läsa psykologi... / Therese

skrivkramp?

Med pennan i handen, sitter vid dator 2008´s modell, jag skriver ändå i mitt kollegeblock, är det för att det går fortare? svar: nej, de känns som om jag inte hinner skriva ner det jag tänker, de går ibland så fort att jag hinner glömma va jag tänkt skriva ner, och att hjärnan tänker fortare än va handen eller händerna hinner prestera och skriva ner, det vet vi väll alla, kan man inte komma på något fiffigt program som gör att datorerna skriver det du säger..?
eller att man kan göra så här kanske, att jag skriver ner stödord? --- a jag ska iaf lösa mitt problem så att jag kommer skriva minnes anteckningar, för dom är sjukt användbara i mitt skrivande.
/ Therese

blixtar och dunder

Jag har fullt upp dagarna i ända, jämt är det något viktigt eller mer viktigt att göra, så jag glömmer en massa med. Men igår så gick jag, Niklas och Lova och la oss i sängen, vi läste och bara vilade. Lova sprang upp och ner, upp och ner i sängen, hon verkligen njöt av att vi inte gjorde något särskillt, det var riktigt gött =) Efter en timmas vila så var det dags för kvällsmat och vi gick ner till köket, å där satt (bafbaa) Lovas farfar, HaHa det blev kaffe och bus, bus är det alltid när Lova är vaken =)
Det började regna och åska för fullt och jag blev lite rädd, jag är inte glad i åska och blixtar, jag får oro i kroppen, undrar vad det beror på..... de ska jag ta reda på ! - om det går.. ? =)

Idag så är Lova på dagis och dom ska fotograferas på dagis idag (gruppfoto) - ser fram emot den dagen vi får se hur det gick =) Lova tog ett morgonbad och en fin klänning, strumpbyxor och bara är sig själv, den där underbart goa lilla tjej som Jag älskar mest av allt!

/Therese

Kallt kaffe

Sätter mig vid datorn på morgonen, har lämnat Lova på dagis, (idag gick det bra, super bra!) Och så sätter jag mig gott i stolen, telefonen ringer där nere, jag behöver lugn och ro som ska låta kreaktiviteten flöda här inne i mitt arbetsrum, ;)
Jag går ner och svarar, talar en stund, kommer tillbaka, ska ta en klungk av mitt goda kaffe, men å nej, det var kallt, och jag kan bara inte dricka kallt kaffe, så jag får gå ner igen , för att brygga mer kaffe, och under tiden blev jag hungerig, så det blev en tallrik fil medans kaffe bryggdes. klart, då börjar vi om igen då, 30 minuter har gått. men nu är hjärnan verkligen vaken, tack för att det byggdes en trappa i detta vackra hus ;) de är fin gymnastik på morgonen detta. / Therese

Dagis

Då var dagen kommen, det var vad jag tänkte när jag och Lova promenerade in på dagis gården, en solig morgon. Lova 16 månader gammal (liten) har blivit så stor så hon ska var här bland alla barnen. Hon kommer att få uppleva massor va spännande grejer, utan mamma och pappa (mimi o papi )..

jag har haft blandade känslor infrö och under dagis inskolningen. Kommer hon att trivas, kommer dom andra baren vara snäll, lika snäll som hon är. Lova är så givmild och kramig.

I ögonen på min lilla Lova lyser nyfikenhet och hon gillar dagis (när mamma är med)

För när jag skulle gå så blev hon rasande, och när dagispersonalen sa att gå du, vi ringer dig sen, oj va jobbigt det var för oss detta, jisses.....

Men en dag /efter 2 veckor och 3 dagar så släppte det skulle man kunna säga, hon accepterar att jag lämnar henne på dagis, gå hem och hämtar henne efter ca 4-5 timmar....

Lyckliga vi som har en sådan liten guldtös..... =)

Utan Lova lever inte jag, men med Lova är min familj vid liv..... och vi ska vårda den med all kärlek och respekt. Givetvis finns plats för fler, men nu är det bara henne ja ser, ingen annan är så här viktig för mig... Lova mitt allt, underbara söta barn. vi och jag är lika med Jag och min sambo Niklas.

/ Therese

böcker

Jag har varit hemma hos min far, som ej var hemma, men hans helt underara sambo var det. Jag och pappas sambo satt i timmar och pratade om allt möjligt, va det är nyttigt och skönt att få tala ut ibland. Speciellt med någon intressant person, vilket hon är... Jag fick låna många enligt henne bra psykolgiböcker, jag ska kolla igenom dem och om jag gillar dem kommer jag skriva det i denna bloggen.... så fler får nytta av det!

nu ska jag dricka en kopp hett te med min älskling, och lilla Lova sover hon...
/ Therese

Kom i mina tankar en dag som den här.

Blommor förmedlar glädje,
Skratt förmedlar glädje,
Leenden kommer utav lycka,
Glädjetårar kommer av beundran,
Underbart är inte kort, det är ett minne för livet.
/Dikt av Therese

Sovmorgon

Idag fick jag "äran" att få sova ut för en gångs skull, Lova och Niklas hade gått ner, lekt, busat med att bygga koja, åka tåg och gömma sig. De hade även ätit frukost, utan mig visseligen men det gör inget, jag blev glad åt Niklas beslut idag, Jag får nämligen inte enlig min bantningsplan äta mer än shakes * 2 och middag varje dag, mellanmål får jag äta med det är en frukt eller grönsak. Jag gillar mitt val, och det är ju som sagt mitt val vad jag stoppar i mig, men samhället runt om en bantar ju inte, Jag är väldigt stolt och jag är glad över att min familj är så respektfulla och hjälpsamma. inga frestelser här inte!
Dagen började jag med en shake, och sen så tog jag och Niklas en kopp kaffe i hallen, och Lova myste och sprang omkring. Vårat hus är så harmoniskt, idag var hallen bäst. harmoni klingde i våra öron.... mmmmmmmmmmmmmm va härligt livet är
/ Therese

Dagis

Jag har börjat skola in Lova på Dagis nu, kändes mycket pirrigt, första dagen fast att jag var med hela tiden, fröken Marie-Louise var trevlig och ställde frågor om Lovas sov och mat tider, det kändes lite konstigt, men jag kan inte påstå att jag kände som att hit ska jag komma varje en vardag och lämna lilla Lova till Dagis fröknarnas ansvar.

Dag två kändes mer lättsam än första dag, då vi var ute i timmar och lekte med massa barn på dagislekplatsen.

Dag tre så var vi med på fruktstund och efter det så gick vi ut och lekte på dagislekplatsen, då jag vinkade hej då till Lova och gick på en promenad hem, då jag snart fick gå tillbaka, för Dagis personalen ringde mig efter 20 minuter, Lova gråt i förtvivlan.

det var inte kul att lämna henne dag tre, de ska jag inte sticka under stolen med. För jag vågade nästa inte gå iväg dag fyra, då var ändå Niklas med för första gången. Lova var denna dag välldigt tuff och lekte,dansade och babblade på för fullt, efter fruktstunden så passade vi på att gå en sväng. Jag fick hämta henne 40 minuter senare, en sliten och hungerig tjej, Vällingflaskan hade jag med mig, och hon fick snyfta i min famn en stund innan vi sa hej då till fröken och Dagis.

Jag underar va länge jag kommer få hålla på att spänna mig och gå tillbaka och hämta och umgås med dagis, innan Lova känner sig trygg där, utan mamma.

/ Therese

stavfel

Alltid ser jag något stavfel när jag efter ett tag läser om mitt/mina textrader. I mitt första inlägg så var det bland annat boken inte biken och beställt inte va de stod istället, men jag tänker inte vara nedlåtade mot mig själv, jag erkänner mina misstag och ser fram emot att skriva flera gånger i denna blogg som är, Min - och jag kan få stava fel här, och rätta till när jag eller ni påpekar, i detta fall så var det slarvigt av mig, man annars så kan jag ibland sitta och fundera på hur stavas det här ordet igentligen, för hur utalas det nu igen? humm så får jag skriva det flera gånger och jämföra vilket som känns eller ser bäst ut. Och jag tänker (jobba på att) min blogg ska se snyggare ut, texten tillexempel.
he de gott alla // Therese

Mitt första blogginlägg!

Hej

Alla läsare är varmt välkomna att följa denna blogg, som just nu är alldelles dagsfärsk.

Idag så har jag varit på Biblioteket här i stan, och jag blev possitivt överaskad, för biblotikarien som jag inte ens behövde be om hjälp, hon gav mig ett leende och vi började diskutera historien om medicin, vård och omsorg i Sverige, mentalsjuka och kriget, innan och efter kriget.

En bra dag med trevligt bemötande och Jag är ifull gång med att läsa "tunga" böcker nu.

Så har jag beställs psykologi biken som Pernilla rekomenderade till oss, den skulle komma om 3 - 5 dagar. Kul!

Nu ska jag mysa med min lilla 16 månader tjej =) // Therese